Jag lyssnade igenom min spotify-playlist med visor och äldre låtar, vilken jag inte spelat på länge. Så nu har jag gråtit en skvätt och många minnen har blommat fram. Min kära farfar sjöng "Min älskling du är som en ros" för farmor samma dag som han fick sin hjärnblödning.
Jag var bara 8 år när farfar gick bort så minnena är både få och svaga. Men jag minns hur han luktade, en tydlig doft av piptobak, mint och rakvatten. Jag minns hur han pratade på bred östgötska. Jag minns hur snäll och omtänksam han var, skämde bort oss barnbarn.
På min åttonde födelsedag fick ja ett flak med mums-mums av honom i födelsedagspresent. Han skockade glatt när han såg mitt häpna uttryck, jag hade aldrig sett så många mums-mums.
Jag minns när vi åkte till skogen och lade ut äpplen till rådjuren. Jagminns havrekärven som han hängde upp till småfåglarna på vintern.
Men mitt allra starkaste minne är av farfar med huvudet i rabatten. Vid sina rosor...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar